P1’s konflikt om miljonprogrammen och ojämlikheten.

Om modulhus, miljonprogram och missnöje när Sverige står inför en ny byggboom. Går det att bygga fram ett jämlikare samhälle? Hör Tenstabor, forskare och kommunpolitiker analysera framtidens stad.

Skärmavbild 2016-06-06 kl. 09.46.25

Kan man bygga bort segregation? Det är en central fråga i dagens Konflikt när Sverige står inför en akut bostadsbrist. Programmet börjar i Stockholms stads första så kallade modulboende i Fagersjö i Stockholms ytterområden. Konflikts Firas Jonblat träffade 23-årige Bashar från Idlib i Syrien när han höll på att flytta in.

Boverket uppskattar att runt 700 000 nya bostäder måste byggas fram till år 2025, i princip ett nytt miljonprogram. Vad kan man dra för lärdomar av vad som gick snett då för att inte upprepa samma misstag. Vem kan analysera det bättre än de som bor i miljonprogramsområdena? Konflikts Anja Sahlberg träffade träffade Tenstaborna ”Sara” och Khaled Hussein, för att höra vad de har för råd till dagens politiker som står inför en ny byggboom.

Det har gått ett halvt sekel sedan socialdemokraternas stora byggprojekt Miljonprogrammet sjösattes på 60-talet. Många av den tidens miljonprogramsområden är idag slitna och i stort behov av att rustas upp. Men det är inte helt oproblematiskt. Renoveringar riskerar att leda till omfattande hyreshöjningar som gör att en del inte har råd att bo kvar. Det är problematiskt och riskerar att leda till social oro, det sa Mustafa Dikec, turkisk professor i urbana studier, när Konflikts Anja Sahlberg träffade honom i Stockholm.

En person som ägnat många år åt att analysera hur städers utformning hjälper eller hindrar integrationen av flyktingar och migranter är den kanadensiske journalisten och författaren Doug Saunders. För ett par år sedan skrev han den uppmärksammade boken Arrival city om just detta och i dag arbetar han med ett forskningsprojekt för Världsbanken om vad som kan underlätta integrationen av migranter i europeiska och nordamerikanska städer. Tidigare i våras besökte han Stockholm. Konflikts Kajsa Boglind passade då på att ta med honom till Stockholmsförorten Vårberg, där Konflikt tidigare hade sin redaktion.

Gäster i studion för att diskutera de framtida utmaningarna när ett nytt miljonprogram står för dörren är Ann Legeby, forskare på Arkitekturskolan på KTH, och Karolina Skoog (MP), som sitter i kommunfullmäktige i Malmö Stad och är ordförande i byggnadsnämnden där.

Källa SR p1: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/721922?programid=1300

High Line – berättelsen om hur ett övergivet tågspår blir en levande park i New York.

Trädgård + övergivet spår =

Skärmavbild 2016-05-08 kl. 10.39.58

Skärmavbild 2016-05-08 kl. 10.37.32

2009 öppnar High Line för allmänheten i New York. Den är ritad av landskapsarkitekterna Diller, Scofido och Renfo. Växtvalet har den kände holländske trädgårdsmästaren och trädgårdsdesignern Piet Rudolf. High line är ett bra exempel på hur en outnyttjad och övergiven miljö blir en levande park med olika konst evenemang för stadens invånare och dess besökare.

Skärmavbild 2016-05-08 kl. 11.14.31

1993 invigdes  La promenade plantée eller Coulée vert Réne- Dumont  i Paris också här blev ett övergivet järnvägsspår ett trädgård. Av landskapsarkitekten Jaques Vergely och arkitekten Philippe Mathieux

Skärmavbild 2016-05-08 kl. 11.09.33

I Stockholm har ett övergivet järnvägsspår på Södermalm  gjorts om till en temporär men levande trädgård. Det är ett ideellt projekt initierat och genomfört av stadens invånare.  ”Vår vision är en grön promenad från Norra Hammarbyhamnen till Södra Sjukhuset – med pedagogiska trädgårdar, växthus, marknader, fikamöjligheter, rum för kultur, evenemang och utställningar.” skriver de på sin hemsida.

http://www.thehighline.org/about

http://oudolf.com

http://pasparet.org

Kristoffer Tejlgaards Dome of Visions i Stockholm

Skärmavbild 2016-05-02 kl. 15.03.29

Dome of Visions är en kupolformad byggnad i trä och transparent plast med en diameter på över 20 meter och en höjd på cirka 10 meter. Fasaden fungerar som ett skyddande klimatskal för en inre byggnad omgärdad av träd och stadsodlingar för att kunna vara självförsörjande på det gröna.
Byggnaden är mobil och tanken är att den enkelt ska kunna placeras på outnyttjade ytor i stadsrummet. Själva konstruktionen är ett experiment där material och teknik testas i den inre byggnaden och i klimatzonen utanför.
Inspirationskällan till Dome of Visions är den världsberömde arkitekten Buckminster Fuller som hade långtgående planer på att bygga in de centrala delarna av Manhattan i New York under en geodetisk kupol på 1960-talet.
Arkitekten Kristoffer Tejlgaard lät sig inspireras av Buckminster Fullers vision när han ritade Dome of Visions i Köpenhamn där den väckte stor uppmärksamhet vid uppförandet 2013. I Dome of Visions i Stockholm har Tejlgaard tagit den hållbara arkitekturen vidare till nya höjder.
Den inre byggnaden bakom skalet har utformats av Stefania Dinea som är Masterstudent vid KTH Arkitekturskolan. Hennes Minecraftinspirerade hus med syresättande växtväggar fick juryn på fall i den arkitekturtävling där hon kammade hem förstapriset.
Men det här är långt ifrån hela sanningen om Dome of Visions i Stockholm. Här finns en tanke bakom det mesta. Som landskapsarkitekturen, nyttjandet av klimatzoner och valet av arter i stadsodlingarna till exempel. En del av det vi odlar är ätbart och kommer så småningom att anrättas av Dome of Visions café- och cateringpartners.
Under resans gång kommer vi naturligtvis också att bedriva forskning och utföra klimatmätningar för att lära oss mer.

Källa: http://domeofvisions.se